(Liuyue - Schofto Tschon)
(Mulipeskeri Fuga)

(Poar moliniptscha)
(Radio "Kaktus")

"Liu Yue" (June)

jek upregondolipeskeri poesija le kinitike pisimaschistar Shi Tao 師濤, savo meg mindig and' astaripe hi

 

Juni (Schovto Tschon)

Taj sako di
o Juni, oda mindig mange dukla
ando Juni mulo mange o vodschi
ando Juni mule mre gila
taj mri pirani
te muli ande jek rateskeri len

Juni, o tschagalo kham i cipa kertscharel
cilenge o tschatscho, horo dukajipe dikal
Juni, o matsche usinen bejg andro lolo, rateskero paj
arvalakaj dschendutno sojipe te rodel
Juni, i dajani phuv parutscha pro muj, nemale ule o lenja
taj le lilengero dombo, naschtig del len le mulenge

(Andar i kinitiki tschib ando burgenland-roman prik beschardo le A.W. Tütingistar)

http://www.fa-kuan.de/JUNE.HTML

 


(Liuyue - Schofto Tschon)
(Mulipeskeri Fuga)

(Poar moliniptscha)
(Radio "Kaktus")

 

"Todesfuge" (Deathfugue)

le nimtschke-dschidoschne dichteristar taj prik bescharistar Paul Celan

 

Mulipeskeri Fuga

Kalo thud le ratschestar pijas le kiratiske
pijas le plane ratschaha pijas le te ratake
amén pijas taj pijas
andi diha jek grobo lapatinas odáj jek na sane paschlól
Ando kher atschel jek mursch ov le sapenca khelel pisinel
pal Germanija kada kajól ov pisinel
tro somnakeskero bal Margareta
le pisinel taj ari dschal anglo kher taj hi o gistave tscherhenja
pre dschuklenge ov schojasinel pre dschidovtschen angle schojsinel
jek grobo lapatinál andi phuv
parantscholinel amén uso khelipe te cidel akán

Kalo thud le ratschestar ratake tut pijas
tut pijas ratschaha taj plane kiratiske tut pijas
amén pijas taj pijas
Ando kher atschel jek mursch le sapenca ov khelel pisinel
pal Deutschland kada kajól ov pisinel tro somnakeskero bal Margareta
Tro prahoskero bal Sulamith andi diha jek grobo lapatinas odój jek na sane paschlól

Ov jekenge akarel andi phuv horeder te hanel te baschel taj cidel le avrenge
palo simireskero srasta astarel, fogosinel, saj modre pre atscha
hanen horeder o lapata o jeka tumendar o avera dureder uso khelipe te ciden

Kalo thud le ratschestar ratake tut pijas
tut pias planeske taj koran, pijas tut kiratiske
amén pijas taj pijas
atschel jek mursch ando kher tro somnakeskero bal Margareta
tro prahoskero bal Sulamith le sapenca ov khelel
Guleder o mulipe te khelen akarel, jek masteri o mulipe hi Germanijatar
kalaneder o hegeduji te ciden akarel ojs thuv upre uschtschana andi diha akór
ando felhovtscha jek grobo tumenge odój na sane paschlón

Kalo thud le ratschestar ratake tut pijas
planeske tut pijas o mulipe hi andral Deutschland masteri
pijas tut kiratiske taj ratschaha amén pijas taj pijas
der Tod ist ein Meister aus Deutschland i atschin modri hi le
resla tut srastala kuglinaha godschake tut resla akán
atschel jek mursch ando kher tro somnakeskero bal Margareta
pre dschukelen tradel upr' amende, amenge grobo andi diha schejnkinel
khelel le sapenca, sun dikel
der Tod ist ein Meister aus Deutschland

dein goldenes Haar Margarete
dein aschenes Haar Sulamith

(prik beschardo le A.W. Tütingistar, Patrajakero Kurko 2007)

http://www.fa-kuan.muc.de/CELAN.HTML

 


Michailowka - Winter 1942/43

 

Auschwitz - Bergen-Belsen - Buchenwald - Lackenbach - Mauthausen - Maxglahn - Ravensbrück

Oberwart/Erba - 4.2.1995: Erwin Horvath, Karl Horvath, Peter Sarközi, Josef Simon

 

 

 

(Liuyue - Schofto Tschon)
(Mulipeskeri Fuga)

(Poar moliniptscha)
(Radio "Kaktus")

 

 

Poar moliniptscha la romana tschibaha

(o "Amaro Dad" taj o "Ave Maria")

 

Dad amaro

Dad amaro,
so tu sal ando them,
kerveschno te ol tro anav,
tro vilago te al.
Odá te ol, so tu kameha
ando them taj te upri phuv.
Amaro diveseskero maro de amenge sako di
taj fa de amenge amare grihi,
sar te amén fa das odalenge,
so amenge ertschavipe kerde.
Taj ma amén ledsche upro ertschavo drom,
ham pomoschin amenge ertschavipestar.

Taj tro hi o cilo vilago, i sor taj o gistavipe akán taj mindig.

 

 

Palikeras tuke Maria

Palikeras tuke Maria,
pherde kamipeha le delestar,
o del hi tuha,
tu sal oja dschuvli telo dschuvla,
sava o del ar rodija,
taj ar rodim hi o fatschú,
save tu telo vodschi ledsches.
Kerveschni Maria, le devleskeri daj,
molin amenge grihanenge,
akán taj and' aja ora kada meraha.

 

 

Tu Maria

Tu Maria,
le themeskeri daj,
amén Roma sam,
amén na dschanas alavenca te molinel,
ham tschak le vodschiha.
Amén sar o tschirikla sam,
save ande le themeskero modripe urtschan.
Amaro hibo o nebo hi,
amaro mirnipeskero them i phuv hi.
Adi amén orde tuke ledschas,
tu themeskeri kiralkija,
amaro asva,
amaro tschoripe.
Taj tu, amari daj,
molin amenge,
saven dadeskero vilago nan;
de, kaj te lakas eklik smirom
upr' amara phuvakeri roas;
taj de, kaj te efkar
jek rajkano hejoro schaj lakaha.

(prik beschardo le A.W. Tütingistar)

O Maria

O Maria,
o Mutter des Himmels,
wir sind Zigeuner,
wir können nicht mit Worten beten,
aber nur mit dem Herzen.
Wir sind wie Vögel,
die in das Blau des Himmels fliegen.
Unser Dach ist der Himmel,
unsere Ruhestätte die Erde.
Heute bringen wir Dir,
o Königin des Himmels,
unsere Tränen,
unser Elend dar.
Und Du, Mutter,
sei Fürsprecherin für uns,
Menschen ohne Heimatland;
gib, dass wir ein wenig Frieden finden
auf unserer irdischen Reise;
und gib, dass wir einmal
ein Eckchen Paradies finden können.

(Vittorio Mayer Pasquale)

 

 

 

 

(Liuyue - Schofto Tschon)
(Mulipeskeri Fuga)

(Poar moliniptscha)
(Radio "Kaktus")

 

Arbitschajiptscha le austritike Radio Kaktusistar (roman taj gadschikane)

(Bilingual Broadcastings for Download)

 

Burgenland-Román - an endangered language (Interviews)
Read about the broadcasts (in German)
Read about the broadcasts (in Román)


Roma Situation in Eastern Slovakia etc. (Interviews)
Read about the broadcast (in German)


The Lovara Writer Čeja Stojka tells of her family's fate (Interview)

 

 

A Christmas Story by Emmerich Gärtner-Horvath

 

 

 

 


(Homepage)|(My Poems)